onsdag 6 augusti 2014

Mannerskiölds herrgård - Oskar Källner

Annons: 

Riktiga spöken!

Besviken över spökhus som lovat för mycket? Lurad på dina besparingar av bluffmakare och bedragare? Följ med på en guidad tur till en nexus för paranormala krafter, en öde herrgård på hemlig plats.

Det sägs att huset byggdes av djävulen själv, att där finns ett mörker som inte kan förgöras. Stanna en natt och du kommer få uppleva saker bortom dina vildaste fantasier. Det är ett löfte. Annars får du pengarna tillbaka.

OBS: Egen bil är ett krav. Guiden möter upp i Stockholm och åker med i er bil till herrgården.

Ursulas spökturer


(beskrivning lånad från bokus, finns även cdon och adlibris)

Tack till Fafner förlag för recex:et! 

Ja, nu MÅSTE jag väl ge mig in i Lovecraft och Cthulhu-världen. Jag har faktiskt haft den här länken uppe på paddan ett bra tag men ännu inte börjat läsa det ännu. Men nu får jag nog ta och göra det. Känns lite som något man måste ha läst för att fatta saker och ting, eller kanske för att förstå att man inte kan/ska förstå saker och ting. 

Men som ett fan av exempelvis Supernatural så gillar jag det här. En övergiven herrgård dit någon leder ovetande människor - bådar ju inte gott. Lägg till en massa sörja som får mig att tänka på ectoplasman i Supernatural (No Exit-avsnittet exempelvis!), mystiska historiska pakter(pakter är aldrig bra), lite tentakler och andra halv zombie robot varelser så har man något ganska bra. Dock får man inte ett avslut på samma sätt som i Supernatural, där allt går att döda. Det är bara att acceptera att det är som det är. Vilket är skitjobbigt. För man får typ inga svar och ingenting är uppklarat och man är bara som ett enda stort frågetecken. Härligt men taskigt. Tack! 

Något som jag förundrades och förvånades över är språket. Det är en av de få böcker som jag läst där man faktiskt använder det svenska språket. Många av de böcker jag läser skulle kunna göra sig lika bra på engelska och jag tänker ofta att jag läser dem på engelska även när de är på svenska(konstigt men sant). Jag tycker att Källner använder ett språk som jag inte skulle kunna hitta i engelskan och det är roligt att någon kan skriva bra på svenska. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar